sitter här på biblioteket och ordbajsar. har skrivit ett paper om historieundervisning. vet inte vad jag ska tycka om det - blev väl okej antar jag. tänkte att någon stackars sate där ute vill läsa det så här kommer den.

En undersökning utförd av Skolverket visar att undervisning i 1900-talets historia blivit eftersatt. Särskilt tiden efter 1945 hinns inte med inom ramen för grundskolans och gymnasiets historie-undervisning. Enligt Skolverket skall historieundervisning omfatta historien från äldsta tid fram till i dag. Med anledning av detta kan det vara svårt att bygga upp ett historiemedvetande utan kunskap om företeelser som ligger nära i tiden. Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) föreskriver att:

”…skolan skall förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver.”

Vid läsning av läroplanen är det lätt att dra slutsatsen att historieämnet har en ytterst viktig roll i att skapa goda medborgare. Det är inte utan anledning utbildningsdepartementet önskade slå samman historieämnet, religionskunskap och samhällskunskap till ett nytt ämne – goda medborgare behövs och skall föredömligt fostras i skolvärlden.

” Unless we establish some form of world government, it will not be possible for us to avert a World War III in the future,,, "Unless some effective world super government for the purpose of preventing war can be set up ... the prospects for peace and human progress are dark ....If .... it is found possible to build a world organization of irresistible force and inviolable authority for the purpose of securing peace, there are no limits to the blessings which all men enjoy and share.” /Winston Churchill (1874-1965)

Dessa ord fälldes av mannen som uttryckte beundran för Benito Mussolini och som av många ansågs eftersträva en brittisk furstemakt. Churchill har en poäng i det att absolutism och passiva medborgare kan ge en stabil värld men problemet ligger i människans strävan efter individuell framgång. Om vi åsidosätter FN:s roll som fredsgarant – som är diskutabel – och fokuserar på enskilda staters globala roll är det lätt att se USA som en världspolis. Termen Pax Romana (Romersk fred) anspelar på antika Roms militära och politiska dominans. Idag talar många om Pax Americana (Amerikansk fred) vilket innebär att USA, sedan andra världskrigets slut, har en dominerande roll i världen. Under perioden 1945-2006 har inga väpnade konflikter mellan väststater uppstått men USA och dess allierade har varit inblandade i krig på andra fronter (Korea, Vietnam, Afghanistan och Irak). Alla dessa operationer har fått utstå massiv global kritik vilket i sig eliminerar tanken på att USA är okränkbart. För att förstå termen Pax Americana behöver man inte bara studera Roms historia – man måste också få en insikt i 1900-talets historia. Inom historieundervisning kan man aktualisera nutidsförståelse på flera sätt. Det vanligaste är att försöka skapa en förståelse för det förflutna.
Utgången av andra världskriget lyfte fram USA som en av världens supermakter. Det är då naturligt att en supermakt så småningom blir varse sin egna skörhet i takt med en ökad kritikerskara och i kampen mot dissidenter. Åren 1947 till 1989 var en omskakande och orolig period då världens två supermakter USA och Sovjetunion vid flertalet tillfällen indirekt krigade. Vietnamkriget är ett exempel och en viktig komponent i Kalla kriget. För elever uppväxta med tanken på att USA:s världspolitiska roll är cementerad är det viktigt att skapa en förståelse om att så inte alltid varit fallet.
Problemet med att studera tiden efter 1945 är att Sverige ofta intar en roll i periferin i kontrast till de centrala länderna i Europa och USA. Anledningen till detta är rekommendationen att fokusera på de stora utvecklingslinjerna och sammanhangen. I arbetet med att utforma kursens innehåll rådfrågas elever. Säkerligen blir följden då en fokusering på stora internationella schismer och förlopp samt att svensk historia kommer i bakgrunden.
I min mening är studier av konflikter ett bra sätt att studera de demokratiska värden som vårt samhälle skall byggas på. Likaså är det viktigt att få en inblick i hur civilbefolkning hanteras i och påverkas av krig. Min tredje fråga försöker belysa vikten av Genévekonventionen och skapa en diskussion om den efterföljs eller inte. Varför är Genévekonventionen så viktig? Efterföljs den idag i behandling av krigsfångar? Den andra frågan – om USA:s militära intervention – är viktig för att få en insyn i Kalla krigets olika förlopp och början. Ingrep USA bara för att skydda det mer västvänliga (läs kommunistfientliga) Sydvietnam eller fanns det andra anledningar? Den första frågan syftar till att skapa en förståelse för Vietnams historia och Frankrikes kolonialpolitik som sträckte sig långt bortom Afrika och Nordamerika. Vad blev de långtgående konsekvenserna av Indokinakriget? Rättning av denna övning sker genom en genomgång av de mer elementära svaren efterföljt av en klassdiskussion.
Följden av den snävt tilltagna undervisningstiden är bland annat att det skapas punktvisa nedslag i historien. Jag anser att detta går att rättfärdiga i och med det faktum att historieunder-visning i grundskolan ofta sker genom nedslag i svensk historia i mellanstadiet och på högstadiet den industriella och franska revolutionen samt första och andra världskriget. Vad som därefter följer i Historia A är en översiktlig bild av historien från äldsta tid fram till i dag. Det är detta upplägg jag är starkt kritisk till. En repetition av världshistorien innebär tidsbrist vilket leder till att bakgrunden till flera händelser blir svår att förstå. Det är således komplicerat att behandla värdegrunden när viktiga inslag utelämnas.